En klar besvikelse

Om Canadian Club Classic var onsdagens höjdare så måste nog Auchentoshan 12 år vara raka motsatsen. Det började bra med doften som var fruktig och frisk, men smaken lyste med sin frånvaro. Den fanns helt enkelt inte. Däremot var den både oljig och torr på samma gång, hur detta nu är möjligt.

Auchentoshan 12 Years Old Single Malt

För en nybörjare som inte gillar den starka whiskymaken kan denna whisky kanske vara ett bra första steg in i whiskyvärlden, men alla andra bör nog hålla sig på behörigt avstånd från denna buteljering. Jag tänker iallafall aldrig dricka den igen. Troligen inte ens om jag blev bjuden.

Prismässigt en medeldyr single malt och jag skulle gissa att i stort sett allt i denna prisklass är bättre. Testa den på krogen om du är nyfiken, men köp inte en hel flaska otestad!

Mer godis från Kanada

Efter att ha skålat för Port Dundas med en Johnnie Walker Black Label gick jag ut på stan för att ta en öl. På en bar som heter "Chaplin Bar & Lounge" hittade jag en mycket respektabel whiskyhylla och glömde raskt bort det där med öl. Det fick helt enkelt bli en 12-årig Canadian Club Classic istället. Detta var minsann gårdagens glada överraskning.

Canadian Club Classic

Doften hade söta toner av vanilj och övermogen banan och kryddigheten av kanel. Nästan lite belgisk öl över det hela. Smaken var det inte heller något fel på. Kanelen fanns fortfarande kvar och vaniljen växte sig starkare. Om jag inte visste bättre skulle jag nästan kunna ha trott att det var en whisky med lite bourbon i blandningen. Den var väldigt len i smaken för sina 40% och var mycket lättdrucken. Jag tror whiskyn kan gå hem både hos nybörjare och whiskyproffs.

Prismässigt ligger den nånstans mellan en irländsk blend och en billigare skotsk maltwhisky, vilket gör den mycket prisvärd. En solklar köprekommendation alltså. Jag ska själv hålla den i åtanke efter nästa bottlekill.